jag är fast någonstans mellan livet och döden. Tillbaka till förnekelsen. Le tills käken bedövs av smärta. Visa aldrig att dina ögonbryn åker långt ner så fort ingen ser på. Visa aldrig att ditt hjärta blöder, att själen är trasig. Världen är så ond. Och alla andra då? De som lider och världen är så kall, Kan inte förstå. Var det min värld som nästan försvann, smärta, tårar så mycket blod som spillts och jag är tillbaka på ruta ett. Visa aldrig att du är sårbar. Det här är inte det liv jag vill ha,kanske är döden till för mig. kanske borde jag ha dött. Älska mig såsom ni brukade göra. När jag sitter i ett rum med massor med människor och vet att jag är den som syns mest, visst blir jag hel. Men till vilket pris. Jag vill bara vara älskad. Jag vill inte vara liten mer. Jag vill inte hata mer, vill leva. Det kanske finns en annan värld. Kanske finns det en värld efter döden, kanske är den världen till för mig?